Detta examensarbete behandlar omrÄdet stÄlfiberarmerad betongplatta. IstÀllet för att anvÀnda en traditionellt armerad betongplatta undersöks möjligheten att anvÀnda sig av den alternativa tekniken stÄlfiberarmerad betong. StÄlfiberarmerad betong bestÄr av vanlig betong med iblandning av stÄlfibrer vilket ger den unika egenskaper.Rapporten utgörs av en jÀmförelse mellan en traditionellt armerad betongplatta gentemot en stÄlfiberarmerad betongplatta. I jÀmförelsen anvÀnds ett referensobjekt som Àr den nya Konsumbutiken i Sunne dÀr traditionell grundlÀggning med nÀtarmering anvÀnts. Detta alternativ jÀmförs med en teoretisk framtagen konstruktionslösning dÀr fiberbetong anvÀnds.

Funktionskraven pÄ industrigolv har under senare Är ökat. Ett industrigolv skall klara att överföra laster till underlaget samt utgöra ett fast och plant underlag. I denna rapport har tvÄ utföranden av pÄldÀck för golv i lagerlokaler jÀmförts. Den traditionella metoden med armeringsnÀt har jÀmförts med en nÄgot nyare metod med stÄlfiberarmerad betong. JÀmförelserna har gjorts under förutsÀttning att golvet skall belastas med 3 ton per kvadratmeter.

Betong Àr ett av de vanligaste anvÀnda byggmaterialen vid uppförande av grund och stomme. Betongens egenskaper gör den mycket tÄlig för yttre pÄfrestningar och dÀrav gör den till ett mycket anvÀndbart material i mÄnga olika situationer. Det finns dock problem som kan uppstÄ vid anvÀndandet av betong. Ett av de vanligare Àr sprickbildning. Det finns flera orsaker till att detta förekommer, till exempel yttre pÄverkan, krypning, temperatur- och fuktrelaterade rörelser.

SKB har funnits i vÀrlden frÄn sent 80-tal men till Sverige kom den först pÄ mitten av 90-talet. Idag utförs endast 10-15% av alla gjutningar med SKB vilket jag tycker Àr konstigt med tanke pÄ alla fördelar som finns med denna betong. Detta examensarbete tar upp fördelar och nackdelar med sjÀlvkompakterande betong kontra traditionell betong..

Detta examensarbete har genomförts pĂ„ uppdrag av CBI Betonginstitutet. Handledare till examensarbetet har varit professor Johan Silfwerbrand frĂ„n CBI och examinator Per Roald frĂ„n Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.  Idag Ă€r betong ett byggmaterial som anvĂ€nds i stor omfattning tack vare sin bestĂ€ndighet, miljövĂ€nlighet och lönsamhet. Betong hittar man i bĂ„de gamla och nyproducerade konstruktioner. Även med bra egenskaper kan betong vara ofullkomlig nĂ€r den prepareras pĂ„ fel sĂ€tt.  För att underlĂ€tta gjutning och arbetbarhet av betong anvĂ€ndes förut i mĂ„nga fall mycket vatten och detta resulterade i att bestĂ€ndigheten pĂ„ betong försĂ€mrades. De flesta gamla betongkonstruktionerna Ă€r nu i stort behov av renovering.

Projektet Àr en ombyggnation. En förvaringslada frÄn 70-talet konverterad till ett kreativitetshus, nu vidare omarbetat till en lokal för endast Cirkus Cirkör, deras huvudkontor.Följande byggkomponenter ÄteranvÀnds:BÀrande stomme: betong.Tak: betong.Stabiliserande element: lÀttbetong.Insidan blÄses ut och förnyas till ett stort rum, uppdelat efter behov och funktion.Rörliga vÀggar: glas.Rörliga vÀggar: tygFasta ickebÀrande innervÀggar: trÀ.BjÀlklag: trÀ..

AnvÀndandet av betong som ersÀttare för stÄl vid produktionen av vindkraftverkstorn har ökat den senaste tiden. Betongtorn Àr betydligt billigare Àn stÄltorn men problem som sprickbildningar, frostsprÀngningar och följaktligen armeringskorrosion har uppstÄtt bl a pÄ grund av vibrationer frÄn rotorn. I fundamentet i vindkraftverk kan ovan nÀmnda problem ocksÄ uppstÄ och det uppfyller sÄledes inte alltid funktionskraven. Det hÀr examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera dessa problem genom att anvÀnda en sorts högpresterande betong kallad UHPC 2.2 med syntetfiberarmeringen, STRUX. JÀmförelser mellan tidigare empiri om högpresterande betong och laborativa tester pÄ UHPC 2.2 visar att den senare Àr bestÀndigare och ger möjligheter till en större sprickfrihet.

UpptÀckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremÄl. I detta examensarbete fick jag tillfÀlle att undersöka detta nÀrmare.Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill sÀga tre bord av betong. Den första som presenteras frÄn kategorin Àr Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederlÀndaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

SjÀlvkompakterande betong (SKB) eller som den ocksÄ kallas vibreringsfri betong upptÀcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning vÀldigt kÀmpigt och tillgÄngen pÄ erfarna betongarbetare började bli lÄg. I Sverige anvÀnde man sjÀlvkompakterande betong Äret 1993 som tekniken hÀmtades hem av CBI Betonginstitutet.AnvÀndning av sjÀlvkompakterande betong leder till mÄnga fördelar som skiljer sig frÄn den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador pÄ arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bÀttre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat anvÀndning av SKB i platsgjutning medan andra lÀnder som Danmark har gÄtt fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Detta Àr ett 10 poÀngs arbete pÄ C-nivÄ inom Àmnet teknologi. Arbetet Àr skrivet inom institutionen för landskaps- och trÀdgÄrdsteknik pÄ Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka skador som kan uppkomma pÄ betongdammar nÀr vatten och betong stÄr i kontakt med varandra. MÄlet med arbetet Àr att uppmÀrksamma betong som material vid anlÀggning av trÀdgÄrdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie dÀr betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansÀttning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. DÀrefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka Àr frostskador, armeringskorrosion (rostsprÀngning), kemiska angrepp och sulfat angrepp. DÀrefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.

Byggsektorn Àr den största bidragande faktorn till vÀxthusgas (Khasreen et al. 2009). Betong Àr det material som bidrar till mest utslÀpp av koldioxid (CO2). Idag tillverkar Abetong ca 350 000 sliprar varje Är som generar ca 21 000 ton koldioxid under tillverkningen.Vid tillverkning av betong Àr det produktion av cement som bidrar till stora utslÀpp av koldioxid (Frid et al. 2013).

Konventionell betong mÄste vibreras för att den skall fylla ut formen och omsluta armeringen, men Àven för att en homogen betong utan stora luftinneslutningar skall erhÄllas. Vibreringsmomentet Àr ett mycket tungt arbetsmoment som sliter hÄrt pÄ frÀmst rygg, axlar och nacke. Vibreringen ger Àven upphov till s k vita fingrar vilket orsakas av en försÀmrad blodcirkulation till följd av att vibrationer frÄn vibratorstavarna fortplantar sig upp i hÀnderna. PÄ mitten av 80-talet började en vibreringsfri betong att utvecklas i Japan och till Sverige kom den för nÄgra Är sedan. Den vibreringsfria betongen skall, utan vibrering, fylla ut formen och omsluta armeringen.

Betong Àr vÄrt vanligaste byggmaterial men cement stÄr globalt sett för 5 % av CO2-emissionerna. Med detta som bakgrund sÄ har CBI Betonginstitutet anordnat en tÀvling, dÀr mÄlet Àr att nÄ den högsta tryckhÄllfasthet i en resurssnÄl betong, med enbart 200 kg cement per m3. Syftet med denna rapport Àr att utvÀrdera tÀvlingen, vilket har utförts genom en omfattande litteraturstudie. En första analys av de olika betongrecepten medförde att olika grupperingar kunde urskiljas. Ur dessa fanns det tre stycken vars resultat var vÀldigt bra. ? Concrete Innovation Centre, som med ett lÄgt vct, stora mÀngder granulerad masugnsslagg (81 %) och lite silikastoft (5 %), uppnÄdde en tryckhÄllfasthet pÄ 80 MPa vid 28 dygn och 95 MPa vid 56 dygn. ? CBI Stockholm, som genom anvÀndandet av ulltrafint filler och silikastoft (4,8 %), uppnÄdde en tryckhÄllfasthet pÄ 84 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. ? Thomas Concrete Group som genom att ersÀtta cementet med en medelmÄttig mÀngd granulerad masugnsslagg (54 %), liten mÀngd flygaska (9 %), kalkfiller och silikastoft (5 %), uppnÄdde en tryckhÄllfasthet pÄ 94 MPa vid 28 dygn och 98 MPa vid 56 dygn. Det finns sÄledes tre recept som vidare studier kan vara rÀttfÀrdigade pÄ, de tre ovan nÀmnda. Det bör tillÀggas att en imponerande tryckhÄllfasthet pÄ nÀstan 100 MPa, kan uppnÄs i en betong med enbart 200 kg cement per m3. .

Byggtraditionerna vÀrlden över skiljer sig starkt ifrÄn varandra, och ofta speglar materialtillgÄngarna pÄ platsen hur man vÀljer att konstruera sina byggnader. SÄ Àr Àven fallet i större delen av mellanöstern dÀr man nÀstan helt och hÄllet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem dÄ betonghus krÀver stora resurser för uppvÀrmning och nedkylning. För att förÀndra detta krÀvs enkla lösningar som mÀnniskorna pÄ plats kan ta Ät sig av och börja tillÀmpa. Syftet med denna studie har dÀrför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan dÀr man gör enkla tillÀgg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt.

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limtrÀ, stÄl och betong. DÀr mÄlet Àr att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten pÄ arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hÀnsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmÀn översikt pÄ hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som stÀlls. För att fÄ en större förstÄelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under pÄverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur pÄverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman gÄr till vÀga för att nÄ samma brandklass pÄ konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvÀrdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krÀvs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..